Pulverbågsvetsning (UP/SAW)
Den osynliga – högsta smältkapacitet för tjocka plåtar och stora serier
AI generated Vid pulverbågsvetsning brinner under ett tjockt lager svetspulver – osynlig och helt täckt. Det är metoden med högst smältkapacitet: standarden för tjocka plåtar, kärl, varvsindustri och vindtorn.
Das (UP, enligt DIN EN ISO 4063 nummer 121) är kraftpaketet bland svetsmetoderna. En oändlig matas kontinuerligt, brinner mellan tråd och arbetsstycke – men du ser den inte. Över svetsstället ligger ett tjockt lager som täcker helt.
Pulvret har två jobb: Det smälter i och bildar en som täcker strängen och skyddar badet mot atmosfären – UP behöver därför ingen separat . Men pulvret kan mer: Beroende på sort legerar det strängen genom att avge legeringsämnen till smältbadet. Tråd och pulver väljs alltså som ett par – tråden bidrar med , pulvret ger finjusteringen av legering och slagghantering.
Därifrån kommer de stora fördelarna:
• Högsta : Ingen annan ljusbågsmetod lägger på så mycket material per timme. Tunna strängar på tjock plåt är inga problem.
• Djup : Den koncentrerade värmen smälter djupt – ofta räcker en sträng där MAG skulle behöva flera.
• Inget synligt ljus, knappt någon svetsrök: brinner under pulvret – det skonar ögon och omgivning.
• Rena, jämna strängar: mekaniserat och reproducerbart – idealiskt för långa strängar.
För ännu mer prestanda kopplar man flera trådelektroder efter varandra (flertråds- eller tandem-UP) – då skapas mycket breda eller mycket djupa strängar i ett enda drag.
Nackdelarna: UP fungerar praktiskt taget bara i (annars skulle pulvret glida av), utrustningen är tung och bunden till en plats, och den stelnade slaggen måste avlägsnas. För tunna plåtar under cirka 5 mm är det för grovt.
UP:s domän är tjocka tvärsnitt och långa strängar: tryckkärl, tankar, varvsindustri, vindtornssektioner, broar och pannor. Överallt där meter efter meter med svetsfog krävs med maximal smältkapacitet regerar pulverbågsvetsningen.