Stålens mikrostruktur
, , , och – och vad de betyder för
AI generated Stål är inte alltid stål – det avgörande är strukturen. är mjuk och seg, glashårt och sprött, den gyllene medelvägen, rostfritt och segt, kompromissen mellan hållfasthet och . Den som känner de fem strukturerna vet hur varje stål beter sig vid .
Egenskaperna hos ett stål ligger inte bara i dess kemiska sammansättning, utan i dess struktur – alltså hur atomerna är ordnade. Fem strukturer måste du kunna skilja åt, eftersom var och en reagerar olika vid .
är grundstrukturen i mjukt stål. Den är formbar, seg och magnetisk, men mjuk – under 300 MPa. löser nästan inget . I svetsfogen och den är grovkornig det tillstånd du vill ha när du svetsar rent ett olegerat konstruktionsstål.
är den randiga mixen av och . Den bildas vid långsam avkylning från och gör stålet fastare ( ~300–500 MPa). Nästan varje olegerat konstruktionsstål är i kärnan + . Ju finare perlitband, desto fastare och segare.
är högtemperaturstrukturen som vid rumstemperatur bara förblir stabil om det finns tillräckligt med eller mangan – det är hemligheten hos de rostfria stålen. är seg, omagnetisk, rostfri och låter sig utmärkt svetsas. Den härdas inte genom avskräckning, bara genom kallbearbetning.
är strukturen du fruktar vid . Om kyls blixtsnabbt hinner inte fällas ut – gittret slår om våldsamt och fångar . Resultatet är glashårt (upp till över 60 HRC) och sprött. är orsaken till i den . Mer och snabbare avkylning = mer och hårdare .
är kompromissen. Vid måttlig avkylningshastighet bildas den mellan och : fastare än , segare än . Många moderna finkornstål bildar vid – just därför tål de mer utan att spricka direkt.
Konsten vid är att styra strukturen. hettar upp allt över omvandlingstemperaturen, därefter avgör avkylningshastigheten vad det blir: långsam = / (mjuk, seg), måttlig = (fastare), snabb = (hård, spröd). Dina reglage är (saktar ner avkylningen), värmetillförsel och plåttjocklek.
Vid rostfria austenitiska stål finns inte denna härdning – de förblir sega. Däremot hotar andra problem som , som du får kontroll på via ferritinnehållet i svetsfogen (se tillsatsmaterialskalkylatorn).