Passivering & PREN — Materialkunskap

Hela hemligheten med rostfritt stål är ett osynligt skikt: . Så snart stålet innehåller minst cirka 10,5 % , bildas spontant ett bara några nanometer tunt skikt av kromoxid på ytan. Det är tätt, vidhäftande och – det avgörande – självläkande: Om det repas, bildas genast ny kromoxid i luften.

Denna process kallas . Utan den vore rostfritt stål inget annat än dyrt konstruktionsstål. är anledningen till att rostfritt stål förblir blankt där konstruktionsstål rostar.

Men är inte osårbart. Dess fiende nummer ett är klorider (saltvatten, vägsalt, poolvatten). De slår hål på skiktet punktvis – och då uppstår . Hur väl ett rostfritt stål är rustat mot detta kan uppskattas med en enkel formel: (Pitting Resistance Equivalent Number, även kallad Wirksumma).

PREN = %Cr + 3,3·%Mo + 16·%N

Formeln säger: Det är inte bara som räknas, utan framför allt (faktor 3,3) och (faktor 16). Några exempel:

• (304): PREN ≈ 18 + 3,3·0 + 16·0,05 ≈ 19 – okej för normal atmosfär, olämplig för klorid.

• (316): PREN ≈ 17 + 3,3·2,2 + 16·0,05 ≈ 25 – betydligt bättre mot klorid.

• (Duplex 2205): PREN ≈ 22,5 + 3,3·3,1 + 16·0,17 ≈ 35 – mycket motståndskraftig, för havsvatten.

• Superduplex: PREN > 40 – för de mest aggressiva kloridmiljöerna.

Tumregeln: PREN under 24 = endast lite klorid, 24–32 = kust-/svag klorid, över 32 = havsvatten och aggressiva medier.

För dig som svetsare är PREN-formeln dubbelt användbar:

1. Materialval: Du kan uppskatta om ett rostfritt stål klarar miljön – istället för att hoppas på databladet.

2. Tillsatsval: Tillsatsen måste ha minst lika hög PREN som . Svetsar du 316 (PREN 25) med en 308L-tillsats (PREN ~19), blir svetsfogen den svaga punkten och rostar först. Därför: Mo-haltigt → Mo-haltig tillsats.

Och efter : Anlöpningsfärgerna bredvid fogen är försvagade . De måste avlägsnas (betning, slipning) och passiveras på nytt – annars rostar det just där.