Svets- & metallurgiglossar

Brännförlust är förlusten av legeringsämnen från svetsbadet genom avdunstning eller oxidation i ljusbågen. Därmed blir svetsfogen legeringsfattigare och förlorar hållfasthet, seghet eller korrosionsbeständighet. Svetsaren måste kompensera denna förlust genom lämpliga tillsatsmaterial eller skyddsåtgärder.

Hamring innebär att man bearbetar den ännu varma svetsfogen direkt efter svetsning med kul- eller pikhammare. Hamringen sträcker fogen och bygger bort krympspänningarna som annars leder till sprickor – det viktigaste skyddet vid sprickkänsliga material som kallarbetsstål och gjutjärn.

Temperaturfall per tidsenhet under värmebehandlingen, som i hög grad bestämmer den resulterande strukturen och hårdheten. Den styr diffusionsprocesserna under fasomvandlingen.

Kylmedium är en vätska eller gas för riktad värmeavledning vid härdning. Dess värmeövergångstal bestämmer den uppnåbara hårdheten.

Kyltiden är den tid det tar för svetsgodset att svalna från en hög temperatur (t.ex. 800 °C) till ett lägre värde (t.ex. 500 °C). Den påverkar hårdhetsbildningen och fasstrukturen i stålet.

En relevant termisk parameter för kylningsfasen från 500 °C till 300 °C, som särskilt används vid bedömning av försprödningsbenägenheten hos höghållfasta finkornstål.

Den tid som en svetsfog och dess värmepåverkade zon behöver för att svalna från 800 °C till 500 °C. Denna parameter är avgörande för inställningen av strukturen och för att undvika oönskad fasbildning.

En central svetsmetallurgisk parameter som beskriver den tid som en svetsförbindelse behöver för att passera det kritiska temperaturintervallet för fasomvandlingar. Den bestämmer i hög grad den resulterande strukturen i den värmepåverkade zonen.

Nedböjningsfel uppstår vid hårdhetsprovning när provmaskinens stomme eller inspänningsanordning elastiskt deformeras. Detta leder till felaktiga mätvärden som måste korrigeras.

Ett officiellt dokument från tillverkaren som bekräftar att det levererade arbetsstycket uppfyller de specifika kraven i beställningen och gällande standarder.

Abrasiv massflöde anger hur mycket slipmedel som tillförs per tidsenhet vid vattenströskärning. Det bestämmer effektiviteten i materialavverkningen och verktygsslitage.

Hårda mineralpartiklar, oftast av almandingranat, som tillsätts högtrycksvattenstrålen för att dramatiskt öka den kinetiska skärförmågan vid svårbearbetade eller tjocka material. Partikelstorleken påverkar ytkvaliteten.

En anordning för precisionsdosering av hårda partiklar i vattenstrålen. Mängden partiklar påverkar avverkningseffektiviteten och ytkvaliteten vid skärning.

Abrasivmedeldoshastigheten anger hur mycket strålmedel som tillförs vattenstrålen per minut. En optimal doshastighet ökar skärprestandan och förlänger verktygets livslängd.

Noggrann kontroll av granattillförseln i vattenstrålen vid höghastighetsskärning. Viktigt för effektiviteten och resultatet.

Formen, kanterna och hårdheten hos partiklarna i vattenströskärning. Vassa partiklar förbättrar skärkanterna och erosionsprestandan.

Abrasiv strålmunstycke: hårdmetall- eller safirinsats som accelererar och fokuserar vatten-abrasivblandningen. Förstärker skärförmågan.

Den maximala materialtjocklek som kan skäras med en specifik abrasiv vattenstråle vid given matningshastighet och utan emulgering. Den skalar med tryck och partikelkoncentration.

Avrivningsprovet testar vidhäftningshållfastheten hos skikt eller beläggningar på ett material. En definierad kraft appliceras vinkelrätt mot ytan för att separera materialet.

En rörlig, rör- eller huvaformad del av en utsugningsanläggning för flexibel styrning av uppsamlingstratten nära svetsstället. Ledkonstruktioner möjliggör smidig positionering.

Rörligt uppsamlingselement för svetsrök som fångar glödande partiklar innan de når rörsystemet eller filtret genom mekanisk avböjning. Detta minimerar brandrisken i filteranläggningen.

Ett utsugningssvetsningstält är ett mobilt, slutet system för uppsamling av föroreningar vid reparationsarbeten utomhus eller i stora hallar.

Nedsmältningshastigheten anger hur mycket tillsatsmaterial som tillförs svetsbadet per tidsenhet. Den påverkar ekonomin och kvaliteten på svetsfogen.

Släckningskänslighet beskriver hur mycket de mekaniska egenskaperna hos ett stål påverkas vid långsam avkylning.

Snabb kylning av en uppvärmd komponent i ett medium som vatten, olja eller gas för att uppnå härdningsökning genom strukturförändring.

Släckningshastigheten är den termiska gradienten under avkylningsprocessen från austenitiseringstemperaturen. Den måste överstiga den kritiska avkylningshastigheten för att undvika oönskade mellanstegstrukturer.

Restspänningsförloppet som skapas genom ojämna kylhastigheter och martensitomvandlingar i komponenten. Tryckrestspänningar på ytan ökar signifikant den dynamiska utmattningshållfastheten.

Släckningsintensitet anger hur snabbt ett kylmedium avlägsnar värme. Den påverkar strukturen och de mekaniska egenskaperna hos svetsgods.

Reglering av släckningsintensitet styr värmeövergångstalet för släckningsmediet för att hålla härdningsdjupet exakt och undvika sprickor.

Släckningsmedium är ett kylmedel som ökar värmeavledningshastigheten vid arbetsstyckets yta och förhindrar därmed strukturhärdning.

Släckningsmedel är flytande eller gasformiga medier som snabbt avleder värme och förhindrar kallsprickor. De förbättrar svetsfogens hållfasthet och minskar porositet.

Åldringsbeständighet för släckolja: Oljan förblir stabil vid värme och oxidation, vilket säkerställer konstant kylning under svetsning.

Släckningsspricka är ett separerande strukturfel som uppstår genom extrema termiska spänningar och martensitbildning under avkylning.

Släckningsskärpa är ett värde som mäter värmeöverföringsförmågan hos ett släckningsmedium och påverkar avkylningshastigheten vid arbetsstyckets yta.

Den tidsberoende temperaturminskningen hos ett arbetsstycke i kylmediet, uppdelad i ångfilms-, kok- och konvektionsfasen. Exakt avstämning förhindrar oacceptabla härdtendenser eller sprickbildning.

En absolut givare är en virvelströmssensor med en enda aktiv spole som mäter absoluta konduktivitets- eller geometriförändringar relativt en intern referensstandard.

En absolutgivare är en virvelströmssond med en enda aktiv spole som registrerar absoluta förändringar i materialegenskaper eller geometrier.

Den absoluta virvelströmssonden mäter det elektromagnetiska fältet hos en provbit med en enda mätspole och ger absoluta värden för konduktivitet eller skikttjocklek. Den reagerar på globala fältändringar.

En absolut virvelströmssond mäter det absoluta värdet av det magnetiska flödet genom en mätspole för att bestämma materialegenskaper och materialförändringar.

AC-balansreglering styr förhållandet mellan plus- och minusfasen vid växelströms-TIG-svetsning av aluminium. Den ger en balans mellan oxidborttagning och inträngning i arbetsstycket, vilket förbättrar svetskvaliteten.

En nålformig ferritstruktur som i svetsgods företrädesvis nukleerar på mikroskopiska inneslutningar. Den förbättrar segheten hos svetsfogar vid låga temperaturer avsevärt.

Katodisk uppbrytning av den svårsmälta oxidskiktet på aluminium genom pluspolens halvvåg vid växelström TIG-svetsning.

Reglerar ström, spänning eller matningshastighet dynamiskt under svetsning för att undvika genombränningar vid varierande spaltgeometri och säkerställa konstant rotsvetsinträngning.

Adaptiv processstyrning anpassar svetsparametrar som strömstyrka eller matningshastighet under förfarandet till varierande spaltmått för att säkerställa konstant inträngning.

Adaptiv robotbanestyrning anpassar robotens rörelse i realtid för att kompensera för termiska deformationspåverkan på svetsfogen. Detta säkerställer jämn fogkvalitet oavsett varierande spaltmått.

Spänningen och strömstyrkan under svetsning anpassas kontinuerligt till varierande spaltmått eller värmeförhållanden för att förhindra genombränningar och ofullständig genomsvetsning.

Ett reglersystem som anpassar ström, spänning eller matningshastighet under svetsning för att säkerställa jämn fogkvalitet vid varierande spaltmått.

Automatisk anpassning av pendelbredd och -frekvens för svetsbrännaren till en föränderlig fogbredd. Säkerställer fullständig flankupptagning.

Den additiva ytgrovensmodifieringen förbättrar ytjämnheten genom mikroskopiska processer för att underlätta glidning av svetsmaterial och minska porbildning. Detta leder till starkare svetsfogar.

Additivt tillverkade gitterstrukturer är periodiska, porösa cellulära geometrier med hög specifik styvhet och låg massa. De tillverkas genom additiva tillverkningsmetoder som SLS eller SLA.