CET-ekvivalent för svetsbarhet
CET-ekvivalenten är en modifierad version av kolekvivalenten (CEV) som tar hänsyn till mangan och molybden med lägre viktningsfaktorer. Den hjälper till att bestämma kylningsförhållanden och förvärmningstemperatur för moderna konstruktionsstål.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
CET-ekvivalenten beräknar svetsbarheten hos stål genom att summera kol (C), mangan (Mn) och molybden (Mo) med specifika viktningsfaktorer. Denna summa anger hur metallen beter sig vid avkylning.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
En för hög CET-ekvivalent kan leda till snabb avkylning och bidra till att strukturen blir glashård. Detta ökar känsligheten för sprickor och minskar stålets seghet. En för låg CET-ekvivalent å andra sidan kan leda till långsammare avkylning, vilket ger grovkornig struktur och därmed lägre hållfasthet.
Verkstadspraxis & åtgärder
För att beräkna CET-ekvivalenten, addera följande viktningsfaktorer multiplicerade med respektive legeringsinnehåll:
• Kol (C): 1
• Mangan (Mn): 0.5
• Molybden (Mo): 0.2
Exempel: Ett stål har 0,4 % kol, 0,8 % mangan och 0,3 % molybden.
CET = (0,4 * 1) + (0,8 * 0,5) + (0,3 * 0,2) = 0,4 + 0,4 + 0,06 = 0,86
Avkylningsbetingelserna och förvärmningstemperaturen bör väljas så att CET-ekvivalenten ligger inom det optimala intervallet ungefär 0,5 till 1,0. Vid CET-ekvivalent över 1,0 bör avkylningen vara långsammare för att undvika sprickor. Vid värde under 0,5 bör avkylningen vara snabbare för att förhindra grovkornighet.