Desoxidationsförlust av kisel
Kisel reagerar i smältbadet med syre och bildar silikat. Detta förhindrar porbildning, ökar hållfasthet och glödskalsbeständighet, men för mycket kisel kan leda till sprödhet.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Kisel reagerar i det flytande smältbadet med syre (O₂) och bildar silikat (SiO₂). Denna process förhindrar att syre tränger in i svetsfogen och orsakar porbildning. Samtidigt ökar kisel hållfastheten och zunderbeständigheten hos den sammanfogade stålkroppen.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
En för hög kiselhalt (över ca. 0,40 % i kombination med kol) kan leda till sprödhet i svetsfogen. Detta ökar känsligheten för varmsprickor och minskar den mekaniska hållfastheten. Dessutom kan en olämplig kiselhalt leda till en fuktig, glashård struktur, vilket äventyrar svetsfogens säkerhet.
Verkstadspraxis & åtgärder
För att optimera kiselns desoxidationsförmåga bör kiselhalten i tillsatsmaterialet ligga mellan 0,15 % och 0,30 %. Detta säkerställer en porfri svetsfog utan sprödhet eller glashård struktur. Vid hög smälthastighet eller vid användning av tillsatsmaterial med hög kiselhalt bör smälttid och kylning kontrolleras för att säkerställa en jämn avkylning.