Hinderdensitet
Antalet kristallstrukturdefekter och utfällningar per volym som hindrar plastisk deformation. Det är direkt korrelerat med hårdhet och hållfasthet.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Med hindertäthet avses antalet kristallstrukturdefekter (som dislokationer eller utfällningar) per volymenhet i en metall. Dessa hinder kan försvåra plastisk deformation, eftersom de gör det svårare för atomerna att röra sig i kristallen.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Hög hindertäthet kan leda till ökad hårdhet och hållfasthet. Det kan dock också göra materialet mer sprickbenäget, särskilt vid höga belastningar eller temperaturväxlingar. Vid svetsfogens bildande kan för hög hindertäthet leda till glashård martensit och varmsprickor.
Verkstadspraktik & åtgärder
För att minimera riskerna med för hög hindertäthet är det viktigt att kontrollera smält- och kylprocessen noggrant. För snabb kylning kan främja martensitbildning, medan för långsam kylning förgrovnar strukturen och minskar segheten. Vid val av svetsmetod bör man se till att den passar det specifika materialet för att uppnå optimal hindertäthet.