Karbid
Karbider är hårda föreningar av metall och kol (t.ex. krom-, molybden- eller vanadinkarbid). De ger stålet slitstyrka och varmhållfasthet, eftersom de inte mjuknar ens vid höga temperaturer.
Karbider är hårda föreningar av metall och kol. I legerade stål binder grundämnen som krom, molybden, vanadin eller volfram kolet till små, hårda partiklar. De gör stålet slitstarkt och håller det hårt även vid värme. Vid anlöpning kan ännu finare karbider utskiljas, det kallas sekundärhärdning.
Vid svetsning är fördelningen avgörande. Fina karbider är bra, grova klumpar är inre anvisningar och sprickinitiatorer. För rostfritt stål gäller försiktighet: om det hamnar i ett visst temperaturområde bildas kromkarbider vid korngränserna. Kromet saknas då för korrosionsskyddet, vilket ger interkristallin korrosion intill svetsfogen.
Därför: håll värmen låg och arbeta snabbt vid rostfritt, eller välj stabiliserade eller kolstålsfattiga sorter direkt. Vid verktygsstål, mjukglödga först, annars är skären snabbt förstörda. Och efter svetsning, låt svalna långsamt och anlöp, lämna inte bara liggande.