Primärdendritarmavstånd
Primärdendritarmavståndet är avståndet mellan närliggande huvudstammar hos stelnande kristalliter och påverkar mikrotillhårdhet samt segregeringsfördelning.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Under smältprocessen växer metallen i kristalliter som breder ut sig som huvudstammar (dendriter). Avståndet mellan dessa huvudstammar bestämmer hur väl syre och andra tillsatsämnen kan fördela sig i kristallerna.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
För stort primärt dendritarmavstånd kan leda till ojämn fördelning av tillsatsämnen, vilket orsakar segregation och eventuellt sprickor eller seghetsförlust. För litet avstånd kan öka mikrohårdheten men också grovkornigöra strukturen och försämra svetsfogens säkerhet.
Verkstadspraxis & åtgärdsanvisningar
För att optimera primärt dendritarmavstånd, tänk på korrekt smälttemperatur och lämplig avkylning. För stål med hög kolhalt (t.ex. HSS) bör dendritarmavståndet ligga mellan 100 och 200 µm för att säkerställa god segregeringsfördelning.