Resonans-ultraljudsprovning
Resonans-ultraljudsprovning är en NDT-metod som använder stående vågor i komponenter och mäter materialegenskaper eller skikttjocklekar. Den preciserar elasticitetsmoduler och detekterar ytfel.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Resonant ultraljudsprovning använder ultraljudsvågor som reflekteras i en komponent. Dessa vågor bildar stående vågor vars frekvens och amplitud påverkas vid materialgränserna. Den specifika resonansfrekvensen ger information om materialets elasticitet och densitet.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Denna provning är särskilt användbar för att karakterisera svetsfogar. Den kan detektera sprickor, inhomogeniteter eller deformationer i randzonerna som inte är synliga med andra NDT-metoder. Felaktiga tolkningar kan leda till att defekter missas, vilket utgör en säkerhetsrisk.
Verkstadspraxis & åtgärder
För korrekt utförande av resonans-ultraljudsprovning krävs en speciell ultraljudsutrustning. Komponenterna måste vara exakt inriktade och vågriktningen noggrant bestämd. Mätningarna bör utföras inom ett definierat frekvensområde och jämföras med referensdata. Korrekt tolkning av resultaten kräver omfattande kunskaper i metallurgi och NDT.