Restkolanrikning
Restkolanrikning ökar kolhalten i austenit, vilket ökar dess stabilitet och förhindrar omvandlingar.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Restkolanrikningen uppträder under diffusionsfaserna. Kolatomer diffunderar från martensitområdena in i de kvarvarande austenitinneslutningarna och anrikas där. Detta leder till en lokal ökning av kolhalten i dessa områden.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Anrikningen av kol i austenit kan öka stabiliteten hos denna struktur, vilket främjar en undvikbar omvandling till martensit under kylningen. Detta minskar risken för varmsprickor och förbättrar svetsfogens mekaniska egenskaper.
Verkstadspraxis & handlingsanvisningar
För att säkerställa en effektiv restkolanrikning är det viktigt att utforma smältprocessen så att kolatomer kan diffundera från smältbadet in i austenitinneslutningarna. Detta kräver noggrann kontroll av temperaturen och tidsspektrumet under kylningen. En för snabb kylning kan förhindra att tillräckligt med kol diffunderar, vilket i sin tur ökar risken för varmsprickor.