Restschwefel-Einfluss

Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism

Restsvavel i smältan reagerar med mangan och bildar mangansulfider. Dessa bildas som rader i det valsade materialet och leder till anisotrop seghet, vilket gör spänningsöverföringen ojämn. Löst svavel sänker smältans ytspänning, vilket ökar fluiditetsgränsen och påverkar inträngningsdjupet vid svetsning.

Metallurgisk relevans & risker vid svetsning

För hög restsvavelhalt kan bilda mangansulfider som leder till anisotrop seghet och ojämn spänningsöverföring i materialet. Detta ökar risken för sprickor och varmsprickor. Löst svavel sänker ytspänningen, vilket ökar fluiditetsgränsen och påverkar inträngningsdjupet vid svetsning. För stort inträngningsdjup kan leda till spänningskoncentrationer och orsaka sprickor.

Verkstadspraxis & åtgärder

För att minimera påverkan av restsvavel bör svavelhalten i smältan hållas under 0,1 %. Detta kan uppnås genom noggrant val av stål och användning av desoxidationsmedel. Vid svetsning bör man se till att inträngningsdjupet inte blir för stort för att undvika spänningskoncentrationer. Ett inträngningsdjup på 1-2 mm är i allmänhet säkert.