Kiselblandkristallförstärkning
Kisel som fast solution stärker drag- och sträckgränsen genom löst kisel i ferritgittret. Det tjänar till deoxidation och förhindrar porer, men vid för hög halt ökar härdningen.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Kisels blandkristallförstärkning är en process där kisel löses i ferritgittret och förstärker kristallgittret. Detta sker genom att kristallstrukturen förstoras och atomernas frihetsgrader reduceras.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Kisel ökar stålets hållfasthet och seghet genom att förhindra porbildning och stabilisera strukturen. Dock kan en för hög kisellhalt (över 0,40 %) leda till upphärdning, vilket försämrar svarvbarheten och formstabiliteten. Detta kan leda till varmsprickor och andra hårdhetsproblem i svetsbadet.
Verkstadspraxis & åtgärder
För att effektivt använda kisels blandkristallförstärkning bör kisellhalten ligga mellan 0,2 % och 0,4 %. Vid högre halter krävs noggrann kontroll av svetsprocessen för att minimera risken för upphärdning. Avkylningsstegen bör utföras långsamt för att stabilisera strukturen och undvika porbildning.