Statisk hårdhetsprovning
Statisk hårdhetsprovning mäter materialets hållfasthet genom kontinuerlig lastpåföring, utan stöt eller slag. Den utförs med metoder som Brinell, Vickers och Rockwell.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Statisk hårdhetsprovning avser metoder där en kontinuerlig last appliceras på materialet som ska provas. Detta kan ske genom en stöt eller slag (dynamiska provningsmetoder) eller genom kontinuerlig kraftpåverkan (statiska provningsmetoder). De mest kända statiska hårdhetsprovningsmetoderna är Brinell, Vickers och Rockwell.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Ett materials hårdhet är en viktig faktor för dess mekaniska egenskaper som seghet och deformationsförmåga. För hög hårdhet kan leda till brott eller sprickor, medan för låg hårdhet gör materialet formbart. Vid svetsfogen är det avgörande att säkerställa rätt hårdhet för att få en stabil och säker förbindelse.
Verkstadspraxis & arbetsinstruktioner
För att prova statisk hårdhet på ett material används en speciell provningsapparat. Vid Brinell-provning pressas en hård stålkula ned i materialet och storleken på den uppkomna fördjupningen mäts. Vid Vickers-provning används en pyramidformad inträngningskropp, och vid Rockwell-provning appliceras en speciell last och djupet på inträngningsmärket mäts. Resultaten anges i hårdhetstal (t.ex. HB för Brinell, HV för Vickers, HR för Rockwell).