Ultraljudstrådbondning
Ultraljudstrådbondning är en mikroförbindningsmetod som förbinder tunna guld- eller aluminiumtrådar med kontakter med hjälp av ultraljudsenergi och tryckkraft. Den ger tillförlitliga elektriska förbindelser.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Ultraljudstrådbindning använder vibrationsenergin från ultraljudsvågor för att pressa tunna trådar mot kontaktytor. Ultraljudsenergin gör att materialen vid kontaktpunkterna deformeras plastiskt och förbinds fast.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Denna metod är särskilt lämplig för högpresterande halvledartillämpningar. Den undviker att tillföra metaller eller bindemedel, vilket ökar halvledarkomponenternas funktionalitet. En felaktig inställning av ultraljudsnivån eller anpressningskraften kan dock leda till ofullständig förbindning eller till och med att trådarna brister.
Verkstadspraxis & arbetsinstruktioner
För att utföra ultraljudstrådbindning krävs en speciell maskin som styr både ultraljudsnivå och anpressningskraft. Trycket bör ligga mellan 10 och 20 N/mm², och ultraljudsnivån bör vara inställd på 50 till 70 kHz. Kontakterna bör rengöras noga före bindningen för att säkerställa en optimal förbindning.