Omvandlingsplasticitet
Omvandlingsplasticitet är förmågan hos metaller att plastiskt töja sig medan de ändrar kristallstruktur. Det sker vid låga laster och leder till tillfälliga deformationer.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Under omvandlingen från ett metallgitter till ett annat (t.ex. från austenit till martensit) ändras atomarrangemangen. Dessa volymförändringar leder till lokala spänningar som gör materialet plastiskt deformerat och tillfälligt format.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Vid bristande omvandlingsplasticitet kan sprickbenägna strukturer uppstå, särskilt vid snabb avkylning. Detta ökar känsligheten för varmsprickor och minskar svetsfogens mekaniska egenskaper.
Verkstadspraxis & åtgärder
För att säkerställa omvandlingsplasticitet krävs kontrollerad avkylning. Detta kan uppnås genom att välja rätt skyddsgas och följa korrekt svetstemperatur. För svårsvetsade stål (t.ex. HSS) bör avkylningshastigheten inte vara för snabb för att säkerställa tillräcklig omvandlingsplasticitet.