Vanadin-finmaskornshärdning
Vanadin-finmaskornshärdning ökar sträckgränsen genom submikroskopiska vanadinkarbider i ferritstrukturen, vilket förbättrar den mekaniska hållfastheten.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Vanadin bildar tillsammans med kol i den flytande smältan submikroskopiska vanadinkarbider. Dessa fina partiklar förstorar kornen i den ferritiska strukturen och hindrar atomernas dislokationsrörelse.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Finkornhärdningen ökar sträckgränsen och förbättrar stålets mekaniska bärförmåga. En för hög vanadinhalt (> 0,1 %) kan dock leda till smältproblem, som kraftig kolförlust och hög spänning i strukturen, vilket kan orsaka sprickor och varmsprickor.
Verkstadspraxis & handlingsanvisningar
För att uppnå vanadinfinkornhärdning bör stålet behandlas med vanadin i ett skyddat smältbad. Den optimala vanadinmängden är vanligtvis 0,05 till 0,1 %. Kyltiden efter svetsning bör vara långsam (t8/5 > 25 s) för att hålla kornen stora och öka den mekaniska bärförmågan. Vid för snabb avkylning (> t8/5 < 5 s) bildas glashård martensit, vilket leder till sprickor.