Varmsprickkänslighetskoefficient
Varmsprickkänslighetskoefficienten anger hur sannolikt det är att stelningssprickor uppstår i svetsgods vid avsvalning. Den tar hänsyn till halterna av svavel, fosfor och kol.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Varmsprickningskoefficienten (WAK) mäter risken för stelningssprickor i svetsgodset. Dessa sprickor uppstår genom snabb avkylning och förekomsten av lågsmältande eutektiska filmzoner vid korngränserna i stålet. Svavel, fosfor och kol påverkar smältbeteendet och sprickbenägenheten.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Hög WAK innebär ökad risk för stelningssprickor, särskilt vid avkylning. Detta kan leda till misslyckade svetsförsök och farlig sprickbildning. Låg WAK minskar risken för dessa problem.
Verkstadspraxis & åtgärder
För att minimera risken för varmsprickor bör smältprocessen utformas så att avkylningen sker långsamt och kontrollerat. Detta kan uppnås genom optimerade svetsparametrar. Vid hög WAK är det lämpligt att installera extra kylsystem eller förlänga smältprocessen.