Virvelströmmssprickprovning
Virvelströmmssprickprovning är en elektromagnetisk provningsmetod som utnyttjar störningar i det inducerade induktionsfältet för att påvisa ytnära sprickor och materialinhomogeniteter. Den detekterar mikroskopiska ytsprickor och skador i materialstrukturen.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Virvelströmsprovning för sprickdetektering använder ett elektriskt fält som genereras av en spolkrets. Detta fält inducerar en växelström i det material som ska provas. Om det finns sprickor eller materialinhomogeniteter stör detta det elektriska fältet och ändrar materialets induktans. Dessa förändringar detekteras av en detektorspolar.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Virvelströmsprovning är särskilt användbar för att detektera sprickor och materialförändringar i svetsfogen och dess omgivning. Den kan hjälpa till att upptäcka varmsprickor innan användning, som uppstått på grund av otillräcklig kylning eller felaktiga svetsparametrar. Ett negativt resultat indikerar eventuell materialförsämring eller felaktiga svetsprocesser.
Verkstadspraxis & åtgärdsanvisningar
För att utföra virvelströmsprovning placeras materialet i en spolkrets. Den elektriska strömmen aktiveras och detektorsignalerna registreras och utvärderas. En positiv signal indikerar sprickor eller inhomogeniteter. Det är viktigt att materialet är rent och fritt från smuts för att få korrekta resultat. Provningen bör utföras efter svetsning, innan materialet tas i bruk.