Seghet
Seghet är förmågan hos ett material att ta emot slag- och stötenergi utan att brista. Det är motsatsen till hårdhet: Ju hårdare stål, desto sprödare — ju segare, desto mjukare.
Fysikalisk-kemisk verkningsmekanism
Segt betyder: materialet tar emot slaget, böjer sig och brister inte. Energin går till deformation istället för att bli en spricka. Det testas i , där en pendel slår genom ett prov med hack och man mäter hur mycket arbete som krävdes. Segt gör fint korn, ett anlitat mikro och ett rent stål utan mycket smuts i sig. Sprött gör grovt korn och allt som ligger som inneslutning i strukturen.
Metallurgisk relevans & risker vid svetsning
Segheten beror på temperaturen. Under brister samma stål som ger med sig på sommaren som glas på vintern. Därför är svetsning i frost i en öppen hall ingen bagatell. Den grovkorniga zonen i är den ställe på hela komponenten med sämst seghet, och innesluten väte gör det inte bättre. Varje hack samlar spänning och gör ett segt material till ett som spricker vid första slaget.
Verkstadspraxis & åtgärder
Slipa av sömövergångar, låt dem inte vara kvar. Tändställen och svetsstänk hör inte hemma intill sömmen, det är alla små hack. Slipa inte tvärs dragriktningen. Vid kyla ska du förvärma, även om materialet egentligen inte behöver det. Där hårdhet och seghet krävs tillsammans ställer du in kompromissen via , och på hårt grundmaterial lägger du en seg under.