Järn- och stålmaterial
Fackmässig indelning av stålsorter för riktad svets- och materialanalys — från olegerat konstruktionsstål till pansarstål.
Olegerade konstruktionsstål
Olegerade byggstål är standardmaterial inom stålkonstruktion. De innehåller inga avsiktliga legeringsämnen, låter sig utmärkt svetsas och täcker med sträckgränser från 235 till 460 MPa de flesta bärande applikationer. Avgörande för svetsbarheten är kolekvivalenten.
Analyse & Artikel →Rostfria stål
Rostfria stål är stål med minst 10,5 % krom, som skyddar sig mot korrosion genom ett självläkande passivskikt. De tre stora familjerna – austenitiskt, ferritiskt och duplex – skiljer sig i struktur, hållfasthet och svetsegenskaper. Avgörande vid svetsning: värmetillförsel, rotskydd och rätt efterbehandling.
Analyse & Artikel →Verktygsstål – översikt
Verktygsstål formar andra material. Men bakom samlingsbegreppet döljer sig åtta skilda världar – från den kalla skäreggen till den glödande tryckgjutformen. Var och en har egna krav och egna regler vid svetsning.
Analyse & Artikel →Kallbearbetningsstål
Kallbearbetningsstål arbetar vid rumstemperatur och måste framför allt vara hårda och slitstarka. De formar plåt, skär gängor och stansar konturer. Vid svetsning är de extremt sprickbenägna på grund av sin höga kolhalt – förvärmning, Nickelunderlag och hamring är obligatoriskt.
Analyse & Artikel →Varmarbetsstål
Varmarbetsstål som 1.2343 och 1.2344 tål temperaturer på 500 °C och mer utan att förlora sin hållfasthet — tricket är en CrMoV-legering med hög varmhållfasthet. Vid svetsning gäller: tillsats av samma typ CrMoV, exakt förvärmning till 300–350 °C. Och observera: Samma stål lever i tre världar med tre olika tillsatser.
Analyse & Artikel →Pressgjutningsformstål
Pressgjutningsformar utsätts för den brutalaste termiska chocken inom verktygstillverkning: över 600 °C het aluminium under högt tryck, därefter kylning – cykel efter cykel. Därför krävs varmarbetsstål med maximal varmhållfasthet. Vid svetsning räknas varje detalj.
Analyse & Artikel →Formsprutstål
Formsprutningsformar formar plast till precisa delar. Termiskt skonsammare belastning än tryckgjutformen, men ytan räknas desto mer: högglanspolerbara, måttnoggranna, korrosionsbeständiga — och vid glasfiberförstärkt plast extremt nötningsbeständiga. Vid svetsning skydda den polerade ytan och håll koll på den osynliga restmagnetismen.
Analyse & Artikel →Snabbstål (HSS)
Snabbstål (HSS) är skärande bearbetningsmaterial: borr, fräsar, gängverktyg. De behåller eggen även vid rödglödgning, eftersom de genomgår en sekundärhärdning vid anlöpning. Vid svetsning är de extremt krävande.
Analyse & Artikel →Formstål för gummi & elastomerer
Gummiformar bearbetar elastomerer – ofta fyllda med abrasiva fyllmedel som kimrök eller silikater, som sliter starkt på formen. Därtill kommer aggressiva släppmedel. Formen måste vara slit- och korrosionsbeständig.
Analyse & Artikel →Formstål för glas
Glasformar ger flytande glas dess form – från flaskan till strålkastarlinsen. De utsätts för extrem värme och måste ändå hålla måtten. Det krävs värmefasta stål med hög glödskalbeständighet.
Analyse & Artikel →Formstål för sten
Stenformar pressar torra, mycket abrasiva massor till stenar och plattor. Formytan slipas bokstavligen bort – det krävs maximal slitstyrka, ofta med hårdmetall-inlägg.
Analyse & Artikel →Formstål för keramik
Keramikformar pressar fuktiga, starkt abrasiva massor till tegel, klinker och sanitetskeramik. Massan är både abrasiv och korrosiv – det som krävs är slitstarka och korrosionsbeständiga stål.
Analyse & Artikel →Pulvermetallurgiska stål (PM)
Pulvermetallurgiska stål smälts inte flytande, utan förtätas från metallpulver och verfestigas varmt. Därmed uppstår en fin, jämn struktur med fint fördelade karbider – vid samma hårdhet är de ofta segare än smälta stål. Vid svetsning uppför de sig dock som höglegerade verktygsstål.
Analyse & Artikel →Gjutjärnsmaterial
Gjutjärn innehåller mer än 2 % kol, som avskiljs som grafit vid stelningen. Grafitformen – lameller, kulor eller kompakt – bestämmer egenskaperna: grått gjutjärn är sprött, men tryckhållfast och vibrationsdämpande, segjärn är segt och formbart. Reparationssvetsning kräver särskild omsorg på grund av anlöpnings- och sprickbenägenheten.
Analyse & Artikel →Vergütningsstål
Segla stål får genom härdning och anlöpning – det segla – en kombination av hög hållfasthet och god seghet. Typiska representanter är 42CrMo4 och 34CrNiMo6. Vid svetsning är de krävande eftersom värmepåverkade zonen härdar upp och utan förvärmning benägen för kalriss.
Analyse & Artikel →Varmfasta & tryckkärlsstål
Varmhållfasta stål behåller sin hållfasthet vid temperaturer över 400 °C, tryckkärlsstål måste vara täta och sega under inre tryck. De finns i kraftverk, raffinaderier och pannor. Vid svetsning är de hårt reglerade – förvärmning, vätgasfritt arbete och eftervärmning är obligatoriskt.
Analyse & Artikel →Höghållfasta finkornstål
Finkornstål når sträckgränser från 460 till 960 MPa – med god seghet. Knepet ligger i fint korn genom mikrolegeringselement. Vid svetsning kräver de disciplin: begränsad värmeinsats, torra tillsatser och rätt förvärmning.
Analyse & Artikel →Sätthärdningsstål
Sätthärdstål har låg kolhalt och uppkolas och härdas först efter formgivningen. Så skapas en seg kärna med slitstark yta – idealisk för kugghjul och axlar. Vid svetsning räknas tillståndet: mjukt lättsvetsat, härdat riskabelt.
Analyse & Artikel →Stålgjutgods
Stålgjutgods är stål som gjuts i en form istället för att valsas – med grovkornig gjutstruktur, krymppor och segreationer. Det är lätt att svetsa, men gjutstrukturen kräver förvärmning och noggrannhet. Typiskt är höljen, kopplingar och växellådsdelar.
Analyse & Artikel →Fjäder- & kullagerstål
Fjäderstål och lagerstål är optimerade för högsta hållfasthet och hårdhet. Fjäderstål som 50CrV4 kräver mycket hög sträckgräns, lagerstål som 100Cr6 nästan 1 % kol. Båda är svårsvetsade – svetsning förstör deras speciella egenskaper.
Analyse & Artikel →Slitstarka & pansarstål
Slitstarka stål som Dillidur och pansarstål som Armox är konstruerade för maximal hårdhet och slitstyrka. Hadfield-manganhårdstålet hårdnar till och med självt under slag. Vid svetsning kräver varje sort sin egen, strikta värmestyrning.
Analyse & Artikel →